.

blogg, centrumförsamlingen, forserum, mission, centrumkyrkan
dec.31
0

En Gud som älskar dem

Posted by in Uncategorized

Jag heter Elias Stråle och har precis kommit hem från Houston där jag var 3 månader. Det jag gjorde där var att jag hjälpte till i en organisation som hette 7 more tillsammans med 3 andra så kallade ”interns”. Det som organisation främst jobbade med var att träffa och möta upp fångar som precis kommit ut från fängelset. Så flera dagar i veckan var vi nere vid busstationen där bussen från fängelset kom till i centrala Houston. Vi samlade ihop alla killar, tog med dem till vår bil som vi…read more

centrumförsamlingen, forserum, centrumkyrkan, blogg, jul, julens budskap, ensamhet, ljus, ensam på jul, kärlekens budskap, gåva, julklapp
dec.24
0

Vi lever inte längre för oss själva

Posted by in Uncategorized

”Hejdå Adam, vi ses snart igen!” Bildörren stängdes och jag vinkade hejdå till min familj när de började sin resa hem mot Forserum. Jag vandrade upp mot det möblerade korridorsrummet som kom att vara mitt hem de första åren av min studietid i Linköping. Tomma gardinstänger, ett mattlöst golv, kala väggar målade med en kyligt ljusblå färg… Det var vad som mötte mig när jag klev in i mitt nya hem. Ett hem helt annorlunda hemmet i Forserum. Det finns stunder i mitt liv som jag har känt mig ensam….read more

dec.15
0

Jul-samlingar

Posted by in Uncategorized

Nu är vi inne i en fantastisk period där jul-samlingarna avlöser varandra. Det är sällan det är lagom med samlingar, oftast har vi lite för lite eller lite för mycket. Det är en stor konst att ära sig att vara närvarande i ögonblicket. Just nu pågår jul-framme, vår stora julkonsert i Centrumkyrkan. Ca 90 personer på scen samtidigt som spelar och sjunger, från barnkörens yngsta runt 5 år till vuxenkörens äldsta över 70 år. Kom och var med: lördag 16/12 18:00, söndag 17/12 15:00 och 18:00. Vi har också fått…read more

glassplitter, förståelse, självbild, unga, centrumförsamlingen, centrumkyrkan, medmänniska
dec.10
0

Bakom den krossade glasrutan

Posted by in Uncategorized

Det har hunnit mörkna när tåget rullar in på stationen i Forserum. Att jobba som föreläsare innebär mycket tågresande runt om i landet och ofta sena hemkomster. Tågdörrarna öppnas och med blicken fäst rakt fram så kliver jag ut till ljudet av något som knastrar under mina fotsteg.   Glassplitter som för inte längesedan utgjorde en hel glasruta i väntekuren, täcker nu perrongen. Suck. ”Förstår inte hur kul det kan vara” hör jag mig själv mumla innan jag lämnar perrongen smått irriterad. << Jag förstår inte! >>   Jag är förmodligen inte…read more

dec.03
0

Stressar vi så mycket att vi missar våra liv?

Posted by in Uncategorized

Stressar vi så mycket att vi missar våra liv? Jag tror att vi stannar upp för lite, vi glömmer stanna och se oss omkring. Vi ser allt som rusar förbi. Tiden tycks aldrig räcka till, tiden om något känner jag springer förbi mig, ibland utan att jag själv hinner med. Människorna springer förbi oss på stan eller rusar på väg till tåget för att hinna i tid till jobbet. Ser vi dessa människor? Inte bara ser, utan ser vi de riktiga människorna som finns bakom stressen? Ser vi om den…read more