.

”Kaffe finns hos alla, men ett paket kakor vet du aldrig när du behöver”

Posted by in Uncategorized

Plötsligt ringer det, och mannen som ringer säger följande, ”Kleboms café sätt på kaffet! Jag kommer till er om 5 min. Ses, hejdå!” Kaffet rinner ner och han stövlar in, med håret lite på kant och med arbetskläderna på. Han ler varmt när han kommer in, slänger av sig skorna sådär slarvigt som man gör när man känner sig som hemma. Sedan kramar han mig och säger ”Hej min favorit! Hur är det med dig?” Det är något speciellt med den mannen, han är inte som någon annan jag känner….read more

Vi lever inte längre för oss själva

Posted by in Uncategorized

”Hejdå Adam, vi ses snart igen!” Bildörren stängdes och jag vinkade hejdå till min familj när de började sin resa hem mot Forserum. Jag vandrade upp mot det möblerade korridorsrummet som kom att vara mitt hem de första åren av min studietid i Linköping. Tomma gardinstänger, ett mattlöst golv, kala väggar målade med en kyligt ljusblå färg… Det var vad som mötte mig när jag klev in i mitt nya hem. Ett hem helt annorlunda hemmet i Forserum. Det finns stunder i mitt liv som jag har känt mig ensam….read more