Växten

Posted by in Uncategorized

För några år sedan bodde jag i en lägenhet som kunde bli väldigt varm på sommaren när solen låg på. En försommarhelg var jag på läger, och när jag kom hem såg jag klart och tydligt vad värmen kan göra. En av växterna i köksfönstret var inte alls glad.

växten, blogg, centrumförsamlingen, Sofie Uthas, Tro, Kristendom

Jag skyndade mig att vattna blomman, och dagen efter hade den repat sig.

växten, blogg, centrumförsamlingen, Sofie Uthas, Tro, Kristendom

Kvar fanns dock de blad som fått allt för mycket stryk av värmen. Jag klippte bort dem, och blomman var som ny, kanske ännu bättre, för det såg allt lite trångt ut i den där krukan…

växten, blogg, centrumförsamlingen, Sofie Uthas, Tro, Kristendom

Den där växten fick mig att tänka till. Inför sommaren och semestern ruckar vi ofta på många rutiner. Vi går inte till skolan eller jobbet, de flesta fritidsaktiviteter har tagit paus, och det är lätt hänt att vi tar paus även från Gud. Trots att vi egentligen har mer tid över, fyller vi den med andra grejer. Om vi lämnar Gud i vardagen, utanför ledigheten, är risken att vi börjar vandra åt fel håll. Vi kanske gör fel, missar målet eller går vilse, men detta kanske inte är något vi ser förrän i höst, när rutinerna återvänder. Vart var Gud den här sommaren? Eller: vart var jag den här sommaren?

När vi skjuter Gud åt sidan kan vi bli som växten på bild 1. Vi kan känna oss friska, tills vi inser att värmen och orutinerna har skadat oss och vår Gudsrelation. När vi inser detta, och åter tar kontakt med Gud, ger Han oss den näring vi behöver, så att vi åter kan växa i Hans rike. Kvar finns dock den skuld och skam vi kanske drog på oss när vi, medvetet eller omedvetet, inte var nära Gud. När vi ber om förlåtelse klipper Gud bort all skuld och skam, vi har inte kvar det mer, och vi kan åter ta emot och leva i Guds kärlek.

Psaltaren 50:15

Ropa till mig när du är i nöd, jag skall rädda dig, och du skall ära mig.

 

Klagovisorna 3:22-26

Men Herrens nåd tar inte slut,

hans barmhärtighet upphör aldrig.

Varje morgon är den ny –

stor är din trofasthet.

Min andel är Herren, det vet jag,

därför hoppas jag på honom.

Herren är god mot den som kommer till honom,

mot den som sätter sin lit till honom.

Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från Herren.

//Sofie