I frid vill jag lägga mig ned, i frid vill jag vila, under dina vingars skugga!
Sommaren är en tid som är full av förväntningar! Många är de bilder som ska uppfyllas under några få veckor, helst med ett leende på läpparna och glimten i ögat.
En vän sa till mig en gång: Nu skulle jag behöva en semester efter semestern.
Känner du igen dig?
Vem bestämmer vad din sommar ska innehålla?
Nog kan det finnas yttre omständigheter som tvingar till stress och oro. Men i den mån det är möjligt kan vi söka efter vila. Att det uppskruvade tempot får skruva ned sig något.
Gud verkar ha ett sunt förhållningssätt till arbeta och vila. Båda behövs, båda anger ett förvaltarskap. Ett ordspråk lyder: ”Arbetet är inte slut förrän vilan tagits ut!”
Efter arbete behövs vila.
Han för mig i vall på gröna ängar,
han låter mig vila vid lugna vatten (Psalm 23:2)
Kan det vara så att Gud önskar föra oss till en vila? Att han ger lugn. Ro. Frid?
Det stannar inte där. Under vilan verkar han intresserad av att delta. Bjuda beskydd.
Jag minns dig när jag gått till vila,
jag tänker på dig i nattens timmar,
ty du kom till min hjälp,
i dina vingars skugga jublar jag. (Psalm 63:7)
Den Gud som önskar bjuda mig en tvåsamhetens vila, tror jag på. Under hans beskyddande vingar vill jag uppfyllas av glädje.
Be med mig:
”Jesus Kristus: Du ser vår oro. Vår stress. Du ser hur vi går från det ena till det andra för att vi inte orkar höra vad det inre säger. Vi ber: för oss till lugna vatten, där vi kan finna ro. Bre ut dina vingar, låt oss få sova djupt. Låt tankarna få vila, under dina vingars skugga. I trygghet, Amen.”
Bilden är tagen mellan Riksgränsen och Narvik