Elvis vaknar innan väckarklockan ringer idag. Mamma ligger bredvid och sover. Elvis vänder sig mot ljudet av små snarkningar, det är storebror Olle som ligger på andra sidan. De brukar vakna i mammas och pappas säng tillsammans på morgnarna. Elvis tittar på Olle och känner plötsligt en värme genom hela kroppen. Han vänder sig tillbaka mot mamma och viskar:

– ”Mamma, jag älskar Olle jättemycket…”

 Mamma som vaknat av att Elvis snurrat runt i sängen, klappar honom på kinden med ett leende på läpparna samtidigt som hon frågar:

– ” Vet Olle om det?”

Elvis sätter sig genast upp på huk och lutar sig över Olle. Han lägger armen om storebror och väljer att tala lite starkare denna gång:

– ”Olle, jag älskar dig…”

Olle besvarar kramen och utbrister ett: -” Ååååh” innan han svarar, något rosslig i halsen: -”Jag älskar dig, Elvis”

Ibland känner jag också den där överväldigande kärleken i mig(precis som Elvis) som får känslorna att svämma över. Jag har märkt att de känslorna har stor kraft. De stunder då jag låtit kärleken komma ut i ord och handling så har det hänt överraskande saker som jag inte kunnat förutse. Jag tror att om vi våga visa den kärleken till andra, så sätter Gud sin guldkant på det hela och det kan bli något riktigt bra. Den sanna, starka kärleken har vi fått från Gud och den kan tränga igenom det hårdaste skal. Den kan förändra mycket…

Vi har precis inlett ett nytt år och jag har bestämt mig – Under detta år ska jag våga visa kärlek. Då det tar emot, då jag går utanför min trygghetszon, då huvudet säger nej ska jag ändå följa hjärtat och våga visa kärlek. Det finns antagligen en anledning till att känslorna växer sig starka inom oss…

Är du med mig? Ska vi göra det tillsammans? VÅGA VISA KÄRLEK

/Fina K.