När jag var barn bad vi ofta bordsbön innan vi började äta. ”Gode Gud välsigna maten, amen.” En enkel bön som inkluderar både en bekännelse om att vi tror att Gud är god mot oss, och att vi ber honom välsigna den mat vi får ta emot av honom.

Någon gång i högstadiet eller gymnasiet tog jag med mig den där bönen från matbordet till de skoluppgifter jag gjorde. Innan jag lämnade in en uppgift eller ett färdigskrivet prov la jag handen på det och bad: ”Gode Gud välsigna uppgiften/provet/presentationen, amen”. Även om jag oftast har haft lätt för att lära mig i skolan tror jag de där bönerna hjälpte mig till bättre resultat. Den enkla bönen visade att jag ville ha med mig Gud i vardagen, inte bara när vi åt.

Ibland är det svårt att be. Ibland är det svårt att veta vilka ord vi vill använda när vi pratar med Gud. Då tror jag att den här bönen kan få följa med i fler av livets händelser. Vi kan be Gud välsigna dagen, natten, bilfärden, arbetsuppgiften, samtalet med en vän, kollegorna, grannarna, naturen, barnen, skolan. Och maten. Efter många års uppehåll har jag återigen börjat upptäcka det fina i att tacka Gud för maten. Det bidrar till en stunds eftertanke och en djupare tacksamhet för allt det vi får, stort som smått.

• Bön
• bordsbön
• Tacksamhet