Känner du mig?

Olle(8år) sitter i vardagsrummet och pärlar. Det vilar ett lugn över rummet och han njuter av tystnaden.

Lillebror Elvis(5år) skuttar fram och tillbaka mellan hallen och sitt eget rum, iklädd en kungamantel och ett par simglasögon. Det är många funderingar som snurrar runt i Elvis huvud och den här tanken, som dök upp just nu, behövde han ventilera hos storebror. Han tar av sig simglasögonen och snurrar in i vardagsrummet så att manteln flyger i luften omkring honom. Han bromsar in strax bredvid Olle stol och tar ett djupt andetag innan han framför sin fråga:

-”Olle, känner du mig?

Olle tittar på Elvis med frågande blick och funderar någon sekund på vad Elvis menar.

-”Alltså på det sättet som mamma brukar säga?” fortsätter Elvis då han lägger märke till Olles min.

Då går det upp för Olle hur Elvis tänker och svara då med ett bestämt: -”Jaa

Mamma säger ibland till Elvis och Olle att hon KÄNNER dem. Hon vet hur de kommer att reagera i vissa situationer för att hon känner dem rakt igenom.

Det blir så när man lever nära varann.

 


Gud KÄNNER dig, för Han har skapat dig.

Ibland sätter han dig i situationer som du kanske inte gillar, men han VET hur du kommer att reagera och din reaktion kanske behövs just där och då. 

Ibland känns vissa situationer övermäktiga för dig, och du hade gärna sluppit vara med om dem.

Men då kan du försöka att komma ihåg att Gud, som känner dig, finns med dig genom allt. Han VET vad du går för och hur mycket du klarar av. Där din kraft tar slut, där tar Gud över. 

Vi människor är skapta olika, med olika egenskaper och kvaliteter. Det finns stunder då Gud behöver just DIG i en situation, för att du är DU. 

/Fina K.

No Comments

Sorry, the comment form is closed at this time.