.

När jag var liten så älskade jag Astrid Lindgrens sagor, det gör jag fortfarande. Min favorit var helt klart berättelsen om Bullerbyn. Barnen levde som i en idyll, ett liv som jag tyckte verkade fantastiskt. De bodde ute på landet, hade sina kompisar nära. De gjorde allt tillsammans och fick hjälpas åt med allt som behövdes göras på gården. Men eftersom de alltid hade varandra, så kändes det inte tråkigt även om det ibland verkade tungt och jobbigt. De sov på höskullen, var uppe tidigt och fiskade kräftor, körde häst…read more