I Mamres lund har våra hjärtan stämt möten
Ensamheten har många sidor. För den som upplever att vardagen gör för fort och är påpassad kan ensamheten bjuda frid och ro. För den som upplever att vardagen går för långsamt kan ensamheten vara en förlamande boja.
Vi lever alla däremellan.
Men den inre ensamheten är av något annat slag. När längtan efter något tär så starkt att vi bittert ler åt lösningarna, för att de är så osannolika.
Men de bittra leenden kan också böjas, formas om till ett mjuk leende, när den djupa längtan oväntat blir besvarad.
Bibeln beskriver många liknande händelser, där båda leendena får plats.
Ett av de ställena är i Mamres lund, för en oändlig tid sedan.
Herren visade sig för Abraham i Mamres lund. Abraham satt i tältöppningen under den hetaste tiden på dagen. Han såg upp och fick se tre män stå där framför honom. Då reste han sig från sin plats i tältöppningen och skyndade emot dem och kastade sig till marken. ”Herre”, sade han, ”visa mig den hedern att du inte går förbi din tjänare.
Läs gärna vidare i 1 Mos 18 så finner du flera leenden av olika karaktär.
Men den djupa ensamheten blir här bemött. Abraham, trons fader, längtar innerligt, som jorden törstar efter vatten, efter ett möte med Gud.
Vilande i vardagen, en stund av ensamhet, när hettan är som värst, sker mötet. I Mamres lund, formades några fattiga ord utan tro, en enkel bön om närvaro. Och det ensamma hjärtat bjöds sällskap.
I historien som fortsätter att beskrivas, är det fler hjärtan som stämmer möte, fler som får oväntat besök.
Det ligger en skatt i att dela sin längtan, att sätta ord på den och ge den till någon annan. Prova själv! Kanske får ditt hjärta stämma möte vid din lund.